tiden går fort...

...när man har roligt. Nu är det bara två veckor kvar och det känns som ingenting. Känns som om vi både har varit här länge, men samtidigt kom förra veckan. Vi jobbar på med gatu-barnen och i slum-skolan, men har tagit oss lite semester för tillfället. Just nu sitter jag på en takterass på Lamu, solen går snart ner bakom kokos-palmerna och det blåser en ljummen vind. Livet är härligt!!!

skön kväll på takterassen med utsikt över indiska oceanen och lamu town

För några helger sendan var vi på en av östafrikas största marknader, Kibuyu market. Det var enormt stort, väldigt många människor och, så klart, väldigt varmt. Man kunde köpa det mesta, från en höna, en klänning, till bildelar. Marknaden var nästan som en labyrint, vi var riktigt stolta när vi hittade ut till samma plats som vi kom ifrån, utan att behöva be om hjälp. Det är synd att man inta kan lägga ut doft-filer på internet, så kunde jaggett er doften av marknad... över huvud taget är intrycken genom sinnena intensiva här: kvinnor, män och barn iklädda starka färger och tydliga mönster, ljuset, värmen, Afrikas röda jord, och dammet från den som verkar komma genom och linka sig in överallt! (i kläder, skor, i huset...). Men dofterna alltså, du kan gå några meter och ha känt doften av nylagad chapati, doften av toalett (eller på Lamu, åsne-bajs), doften/stanken av umena (torkade småfiskar), en eld som brinner, friterad fisk,nybakade mandazi (typ doughnuts)... listan kan göras lång.

välja avocado är en konst!

viting på kenyansk marknad... något sådant väcker så klart uppsikt!

En annan festlig sak vi har gjort i Kisumu är att besöka The Impala Sanctuary. Det är en slags djurpark, bara att några djur inte går i bur. Lite ovant att djuren kom så nära... när man står en meter från en leopard, med ett nettinggjerdet mellan dig och djuret, så är man liksom inte lika kaxig längre... Impalaer gick så klart runt fria, och apor bodde i träden, i vassen/gräset intill sjön bodde pytonormar och flodhästarna kom upp för att äta gräs på natten (så vi såg dom inte). Jag matade en apa, det kändes barnsligt nog väldigt kul ;-)

vår guide va alla fall inte rädd at bli biten...

Until next time:
hakuna matata och glöm inte att ta livet pole pole (slowly slowly, ingen stress här på lamu inte...)
charlotte och andreas